Om böcker

Nils Ferlin  (1898-1961)

Långt bodde vi då från världen.

det var krångliga stigar att gå,

men det kom någon plirögd gubbe

någongång och hälsade på.

Han förde an doft av fjärran

med sej och tryckta ord

om kärlek, trohet och trånad

och om sjöolyckor och mord

Och det ondas bild och det godas

kuverterades styck vid styck

där vi gömde på Tomtebodas

visor och skillingtryck.

Ack, mången lie och skära

sen dess har kommit till ro.

Idag är vi världen nära

med film och med radio

Och välnärda tidningsdrakar

strör ut sina dagliga ord

om våldtäkt, brand och förskingring

och om sjöolyckor och mord.

Allt rycker så tätt inpå oss.

Vi följer nog med men får

en känsla ibland att vi likväl

lite vid sidan står.

Det är någonting som fattas

(och saknas) - vad det nu är.

Kanske köper vi då en bok

och får vederkvickelse där.

På diktens flygande matta

till fjärran länder vi far.

(o, hör minareternas sekel-

mummel i Bishangar)

En bok betalar sig väl,

den smyger som månljus kring

att lyssna på människans själ

och på föga beaktade ting.

En dyrk kan den vara - en nyckel,

som öppnar en hemlig dörr

till ett hus där vi tycker oss hemma

fast vi aldrig varit där förr.

Och trista och ledsamma saker

vardagens pockande grå,

kan böckerna lära oss se med

förvandlade ögon på.

Ja, mycken fröjd kan den skänka,

en bok - och till den som är sjuk

kan den komma med kraft och hugsvalan

som en sankta veronikaduk.